I väntans tider

Många som har tagit uppehåll med sin blogg, vissa ett fåtal dagar och andra veckor upp till månader har alltid en tendens till att skriva något i stil med "Förlåt för den dåliga uppdateringen".

"Ja, det var tur för dig att du sa förlåt annars hade jag aldrig förlåtit dig!" Ganska skrattretande över hur folk vill förlåta sig själva för att man inte skrivit. Är det bara en ursäkt för att man ska må bättre själv? Eller en brist på kreativitet? Dock väldigt tveksam på om läsaren tar illa upp, men sen finns det folk till allting idag så man ska väl inte bli alltför förvånad.

Ni som ändå känner att ni har turen att läsa just det här inlägget får gärna fortsätta läsa. Att läsa varje dag ökar dina kunskaper och medvetenheten. Så fortsätt gärna läsa.

Kan ha skrivit om detta tidigare, men vem vill veta i en blogg om vad folk gör? Idag har jag ätit på stan, jag tog en macka på Subway och drack kolsyrat vatten till det. Gött för dig liksom, vad har jag för nytta av att veta det. Nu vill jag inte att ni ska tro vad någon gör är ointressant. Men jag tycker att läsa om någon person, som jag inte ens känner, om deras "vanliga vardag" kan vara väldigt onödigt. Personer som jag känner och tycker om vill jag väldigt gärna höra när de berättar om vad de har gjort.

Stör mig ganska mycket på folk som har såna bloggar och att folk tycker det är intressant. Nu syftar jag mest på alla de som blivit "fejk-kändisar" genom sin blogg. Idag köpte jag den här väskan för 300 kr. Varför vill man tipsa om något? Så alla andra ska köpa en likadan. Bättre man hittar sin egen stil istället för att vilja vara någon annan.

Jag verkar någorlunda cynisk när jag skriver detta, kan vara trötthet. Jag är annars väldigt positiv av mig. Så ni som läser detta blir säkert ganska lyckliga. När jag säger att jag ska försöka göra ett inlägg minst en gång i veckan om något man kan få insikt i eller dra lärdom av. Få en att tänka till istället för att köra "city-zombie-walk" hela tiden.

"Be a shine, be yourself."