Hur gör du en inception utanför drömmarna?

Efter en tids uppehåll är det väl dags att dra igång igen med skrivandet. Jag startar upp med ett intressant inlägg om inception. Har redan planerat tre stycken till inlägg som ska handla om jämställdhet och individer, de överviktigas fördomar och den nuvarande hysteri som Sverige går igenom med syfte på politiken. Missa inte de inläggen! För du kommer förhoppningsvis upptäcka saker du aldrig sett eller tänkt på tidigare. Har även haft planer på att skriva en kortserie i åtta delar som inte liknar något av denna värld, utan är tänkt att gå utanför fantasins gränser. Saker du inte ens kunnat föreställa dig, men tillsvidare ligger det projektet på is. Nu till dagens inlägg:

Hur gör du en inception utanför drömmarna? Vad i hela friden snackar han om?! En inception, vad är det? Men ja, för att förstå vad en inception är i detta kommande inlägg så måste du nästan ha sett filmen Inception (2010) av Christopher Nolan. En helt fantastisk film som är väldigt värd att se, den får dig att se saker på nya sätt som du kanske aldrig tänkt på tidigare. Precis såna saker som min blogg handlar om.

En inception är när en eller flera personer tar sig in i någon annans dröm och ska plantera en idé, vilken idé som helst som känns genomförlig. En lyckad inception är en idé som personen helt och hållet kommer att tro att det var ens egen idé och att personen i fråga kommer förvalta idén som att det var ens eget beslut fast i verkligheten.

Som ni alla säkert har märkt när ni har drömt och vaknat upp, så kommer man inte på att det är en dröm förens man vaknat upp och upptäcker att man ligger kvar i sängen.

Detta måste väldigt grundligt innebära att man är mycket mer medveten om vart man är och vad man gör när man är vaken. Trots detta så kan man skapa fantastiska tankar och drömmar när man sover.

Så om man är mycket mer medveten om att när man är vaken än när man drömmer. Hur kan det då komma sig att man kan plantera en idé hos någon som är vaken? Egentligen kan man plantera enkla idéer väldigt enkelt. Som att skriva ordet djurpark för er och ni kommer troligtvis att börja tänka på djur eller någon djurpark ni tidigare varit på.

Men hur kan man då skapa "falska sanningar" för någon? Sanningar som personen i fråga tror på så mycket att det är allt man egentligen tror på. Konceptet för detta är egentligen väldigt enkelt även om det kan vara mer omfattande i vissa situationer.

Det hela har med att göra att det egentligen inte finns något som är sant och inte heller något som är falskt.

Ett väldigt bra exempel på att förklara en falsk sanning är egentligen något som liknar rykten, falska rykten. Vi säger att jag startar ett rykte om Kalle som inte alls stämmer, men för en person som varken vet om det är sant eller inte får göra ett val och en bedömning på om det kan vara sant eller falsk.
Men om jag går ihop med några personer eller ett flertal och säger, vi ska sprida det här ryktet om Kalle. Desto mer källor som en ovetandes får höra rykten om Kalle desto större är risken för att denna ska tro att ryktet är sant. "Eftersom många säger det så måste det vara sant".

Det samma gäller om du skulle läsa samma sak i flera olika tidningar, då måste det vara sant. Man kan säga att majoriteten bestämmer, lite slarvigt sagt.

Så om du vill utföra en inception (plantera en idé hos någon), vilken idé som helst i princip. Så kan du försöka upprepa den här idén för personen från flera olika källor. Desto fler som säger det, desto mer sant blir det även om det kan vara helt falskt.


När du ändå är på sidan glöm inte att läsa: Världens bästa sitcom?

Bli den du är

Har vi ett öde? Eller händer allting bara av en slump?

Det finns egentligen inget bra svar på detta eftersom det som händer här i världen har hänt. Och du kan inte göra något åt det som hänt förutom att göra framtiden bättre.

Men innerst inom oss så har vi en person, en person som är oss själva. Att hitta den personen kanske inte alltid är så lätt. Men finns det en förutbestämt person inom oss?

Egentligen inte eftersom vi hela tiden kan ändra oss i personligheten beroende på hur vi lever med allt omkring oss. En dag kan du av någon anledning blivit en helt annan person.

Men om vi ska definiera vår innersta personlighet som en person vi känner oss trygga i och trivs att vara den personen så måste man nog börja med att släppa all kontroll, illusionen om kontroll.

Vi kan jämföra oss människor med ett träd eller en blomma. Jag kan inte få ett träd att bära frukt innan tiden är mogen. Jag kan inte få en blomma att blomma när det passar mig. Jag kan dock dra nytta av fruktens godhet eller blommans doft när tiden mognat. Jag kan inte heller få körsbär från ett äppelträd, ett frö för äppelträd kommer att gro och växa med tiden och tillslut blomma ut med äpplen som frukter. Du kan önska dig körsbär men du kommer bara få äpplen.

Lämna ditt bakomflutna före dig

Vad Pumba egentligen menar när han säger "Lämna ditt bakomflutna före dig" är att man ska lämna de förflutna bakom sig.

Oroar man sig för saker som hänt så missar man en massa tid i livet man kunde gjort istället. Det är mänskligt att oroa sig och självklart kommer man kanske ångra sig eller oroa sig för något. Men man kan ändå inte göra något åt det förflutna förutom att göra annorlunda i framtiden. Man ska bara lära sig av det som hänt och göra bättre nästa gång. Mer än så kan man faktiskt inte göra.

Varför är jag den jag är?

"Människobyn?! Har du fått spader? Där blir han ju människa!"

Man blir som man umgås är ju ett ganska vanligt talesätt för att man tar efter andra beteende i ens närhet. Enligt mig så stämmer detta väldigt bra, både sättet och synsättet.

Jag tror på att ca 90 procent på vem man blir och hur man beter sig beror på hur man uppfostrats eller närmare bestämt, vilken omgivning som man befunnit sig i när man växt upp. Nästan allt man formats till att bli har man växt upp med i sin omgivning.

Det är dock svårare att peka ut exakt vilka orsaker som olika beteende har. Att man blivit tålmodig, kan kanske bero på att man fick leka sina lekar väldigt ostört när man var liten och kunde hålla på med samma sak länge. Medan otåligare personer kanske blev störda med annat runtomkring sig när man lekte.

Att man är lugn som person kanske kan bero på att man växt upp i en lugn miljö. Det finns hur många exempel som helst, men det intressanta är att man kan nästan koppla miljön till allt hur man beter sig. Självklart finns mycket mer svårförklarade beteenden.

Men en sak är säker, Baloo var väldigt rädd för att förlora sin vän Mowgli som han växt upp med i djungeln. Både jag och Baloo tycker trots att du är den du är så ska du vara nöjd med livet.

När passar det?

Alla vet att när man var mindre så fanns det alla dessa olika barnfigurer. En av dessa var Kalle Anka och man kunde prenumerera på serietidningen Kalle Anka. Det gjorde jag när jag var mindre och har fortfarande kvar en hel del tidningar.

När jag läser igenom dessa idag så märker jag att de finns en hel del guldkorn som man missade när man var mindre för man visste inte bättre då.

I en av tidningarna fanns det med en ganska gammal serie där jag tror det var Musse som jobbade som allting i staden, han var polis, brandkår, domare osv. Sen var det någon figur som var med och frågade att:
- Tänk om det börjar brinna när du är på ett annat jobb.
Då svarar Musse följande:
- Jag har tänkt på detta. Det vore ganska besvärligt därför har jag föreslagit en lag som förbjuder eldsvådor vid sådana tidpunkter.

Han tänkte alltså införskaffa en lag som förbjuder att det ska brinna när han jobbar med något annat. Branden ska alltså anpassa sig till hans arbetstider som brandman och inte tvärtom. Hur tufft är inte det tankesättet då? Liksom jag åtgärdar saker när det passar mig själv bäst.

Människans okunnighet

Jag tycker att det är väldigt intressant att spåna kring hur människan ser sig själv. Vi som sportar (jag tar sport som exempel) vet alla att när man utför sin sport har man faktiskt svårare att bedöma själv hur bra eller dålig man själv varit. Svårt att sätta fingret på hur man ser ut eller hur andra uppfattar ens prestationer. Det är svårt att se sig själv ur andras perspektiv. Jag hoppas ni nu förstår vad jag menar.

När man sedan tillämpar detta på människan som art och vi ska bedöma oss själva som art så är det minst lika svårt om inte en hel del svårare. Vi anser oss vara den största och bästa arten, vilket man ändå måste hålla med om till viss del.

Om jag till exempel skulle säga att människan är den mest hatiska och onda arten som någonsin vandrat på denna jord skulle ni kanske inte hålla med eller så skulle ni göra det. Nästintill alla andra arter är fredliga och det finns få arter som är så obarmhärtiga som människan. Vi har fått sådan stor framgång på denna jord till en början för att vi var så själviska och onda. Ibland undrar man om vi människor ens hör hemma på denna fredliga jord. Om någon bara adopterat oss hit av misstag.

Det jag vill komma fram till med det här om att människan ser sig själv som största och bästa arten är att vi även tror att vi förstår oss på allting. Men det vi egentligen förstår oss på är bara det vi själva skapat, inget annat! Vi förstår oss inte på universum, varför det skapades, varför det finns, hur det uppstod osv. Vi förstår oss inte på andra djur, utan vi förstår bara den psykologi vi själva skapat om djur.

Vad du än skulle komma på som motargument, om att vi skulle förstå oss på något som vi själva inte skapat. Så kan jag säga att det egentligen bara är skapat av oss själva. Detta innebär att vi är inte smartare än några andra arter, vi är bara kreativare och kan koppla ihop saker. Vi är mer medvetna och har mer kunskap.
Det enda vi förstår oss på är det vi själva skapat!

Du är den hemliga ingrediensen

- Poo, jag beklagar att det gick som det gick. Men det var kanske inte menat att ske. Glöm allt det där, ditt öde väntar dig ännu. Vi är nudelfolk, soppan strömmar i våra ådror.
- Men ibland har jag svårt att tro att jag är din son.
- Det är nog dags att jag berättar något som jag borde ha berättat för länge sen.
- Okej?
- Den hemliga ingrediensen i min hemliga ingredienssoppa.
- Jaha...
- Den hemliga ingrediensen är.... ingenting. Du hörde rätt, ingenting. Det finns ingen hemlig ingrediens.
- Så det är helt vanlig soppa? Häller du inte i någon specialsås eller något?
- Det behövs inte. För att göra något speciellt räcker det med att tro att det är speciellt.

Denna konversation är tagen från en av mina favorit filmer, speciellt bland de animerade. Det är mellan pandan Poo och hans gåspappa. Jag vill egentligen inte tillägga något utöver denna fantastiska konversation förutom att läsa den sista fetmarkerade raden igen.

Ny-het eller Tråkig-het?

- Mästare, jag har en hemsk nyhet!
- Det finns bara nyheter. Inte bra eller hemska.
- Thai Lung har brytit sig ur fängelset!
- Det var en hemsk nyhet.

Citat från filmen Kung Fu Panda

Jag har en nyhet till er också, jag har fått mer tid till att börja skriva här igen nu. Jag vet en del personer som har saknat det och som kommer skina upp när de får börja läsa igen.

Jag tror nog inte att det finns någon som inte vet vad en nyhet är, dock så har jag börjat förakta nyheter. Har faktiskt gjort det i några år nu. Då syftar jag mest på nyheter som presenteras på Tv, från SVT och TV4. Även de stora tidningarna som Aftonbladet, Expressen och de andra stora nyhetstidningarna.

Jag kritiserar mest de ovannämnda för att de är kända för att presentera så många nyheter. Men det jag föraktar är inte de som ger ut nyheterna utan själva nyheterna. Det vill säga alla mord, rån, olyckor, droger, självmord och krig osv. Det finns väl ingen människa som vill sitta och lyssna på sådant, egentligen.

Jag anser att om man får höra och se tillräckligt mycket av något, att de blir upprepning så blir det verklighet. Inte bara verklighet utan man presenterar också något som "inspirerar" andra till att följa och ta efter, att också vara en del av de som gör likadant. Det vill säga att har man en nyhet om mord på tv så finns de människor som antingen kan inspireras av sätter mordet utfördes på eller känslan av att "jag är inte den enda som gör det, därför är det okej". Läste också för något år sedan om studier på att man för länge sedan skrev om självmord i media och direkt efter utfördes de ovanligt många fler självmord än vad som var vanligt. När man sedan tog bort självmordsnyheter så minskade självmorden drastiskt efter något år.

Vill också avsluta med att får man bara höra en massa tråkiga och negativa nyheter så blir man själv också lite nere och kanske arg och irriterad på de som utfört brottet. Tänk om man istället skulle visa positiva nyheter, då skulle folk bli mer positiva och glada. 90 till 95 procent av alla nyheter handlar ju om något deprimerande som ingen vill höra om. Jag struntar väl i om någon har gjort självmord eller rånat någonstans eller att det är krig där och där. De som är inblandade har rätt att veta, men vi andra behöver inget veta. Brott föder brott, media föder brott. Media föder depression.

Hårfobos.

Hårfobos eller kanske mer känt som hårfobi, alltså rädsla eller avsky för hår. Fobos är det grekiska ordet för "fruktan". Det är kanske väldigt känt att människor får mer och mer avsky för kroppshåret på människor och vi blir mer och mer kala. För länge sedan var vi nästan som apor med en massa hår på kroppen.

Men idag ska tydligen allt hår helst rakas bort, bortsett från håret på huvudet som i många fall verkar bli mer och mer populärt att ha långt hår. Speciellt bland det manliga könet.

Men varför denna fobi för hår? Har ni inte tänkt på att man kan pussa någon på huvudet, denna stora ansamling av hår som ofta finns på huvudet. Men skulle ett av dessa hårstrån rymma och ramla ner i maten så är det helt plötsligt jätteäckligt. Många tappar väl till och med aptiten när det väl händer.

Vi är alltså jätterädda för ett hårstrå än alla dessa hårstån när de är samlade på huvudet.

Enkelt är bäst.

Utmaningen ligger i att göra livet så enkelt som möjligt.
Citat från Fresh Prince In Bel Air.

Varför måste man göra allt så svårt? Komplicera saker som egentligen är väldigt enkla i grunden. Bara säga sina åsikter och säga sanningen är ofta svårt, men vad är det värsta som kan hända om man säger det? Det värsta är väl att man dör? Värre än så är det inte.

Jag tror att grunden till att man gör saker mer komplicerade är erfarenheter, kunskap och mod. I grunden så är det bara dessa tre.

- Med erfarenheter så har man lärt sig från tidigare liknande situationer att det möjligen finns lättare och effektivare sätt.

- Med kunskap så är man säkrare på situationen eller saken det gäller och man känner sig inte lika utelämnad.

- Med mod så vågar man ta det oberäkneliga konsekvenserna av vårt agerande. Vi är inte rädda för saken vi ska göra, utan för konsekvensen.

Att få en insikt av detta som jag skrivit, så har du i alla fall ökat din kunskapsnivå när det gäller att göra saker enklare.

Ett väldigt bra exempel på att enkelheten är maneten. Ni vet det där slemmiga djuret eller vad det nu är för något.

Maneten är till en början väldigt enkelt konstruerad, den består av vatten och en mage. Ingen hjärna och inget hjärta, utan bara vatten och en mage. Väldigt enkel konstruktion och ändå så får maneten större och större framgång i haven. Liksom var ligger maneten i näringskedjan? Finns ju inget djur som "äter" vatten, alltså äter maneten. Skulle man nu törstig så finns det väldigt mycket vatten utöver manetens beståndsdelar att ta ifrån. Funderar också på om man skulle ta alla maneter som fanns, hur mycket vatten skulle försvinna från haven?

Hoppas ändå du försöker göra ditt liv och dina handlingar så enkla du kan i fortsättningen. Det värsta som kan hända är ju bara att du dör.